Saturday, February 16, 2008

Jordärtskocksoppa och pizza med salami och ädelost på surdegsbotten

Så kommer den franska surdegen in i ditt liv. Ditt bakande har länge gått på tomgång och det här med att sätta egen jäst verkar spännande! Ganska snart har ditt surdegeri gått från hobby till heltidsarbete. Du börjar ställa in affärsmöten som inte passar med de franska jästiderna. Du slutar träffa vänner för att stanna hemma och knåda. En natt hörs en kraftig knall från köket. Det är en sats vildjäst som exploderat ovanpå hushållets espressomaskin, en relik från en svunnen tid då du hade direktörslön, varvid vildjästen, en dekokt på russin och honung, runnit ner i kaffemaskineriet. "Surdegen frös", säger du och tar i hemlighet förlusten av jästen långt hårdare än förlusten av espressomaskinen. Något senare undrar din man varför mjölken och filen fått flytta ut på diskbänken. "Surdegen behövde svalka sig", säger du. Var sjunde dag blir surdegen tre vackra bröd. De är mycket goda erkänner mannen, och övergår sedan till att börja dividera om nya vinteroveraller till barnen. "Tyvärr", säger du med is i stämman, "surdegen behöver nya jäskorgar".



Att göra surdeg är så absurt avancerat att jag överlåter till den här utmärkte mannen att beskriva hur det går till. Med fransk surdeg gör du den i särklass godaste pizzabotten du någonsin kommer att äta, men bakar du inte regelbundet med surdeg så är det på tok för mycket arbete för att vara mödan värt. Dessutom tar det en vecka och så länge orkar ju ingen vänta på sin middag. En betydligt enklare pizzadeg hittar du därför här.

Jordärtskocksoppa, 4 personer
1 ask jordärtskockor (eller 6 små skockor)
4 svartrötter
4 stora potatisar (med potatis och svartrötter blir soppans smak, konsistens och pris bättre tycker jag)
1/2 citron
2 1/2 dl matlagningsgrädde (15% fett)
ca 7 dl mjölk
vattenkrasse (kan uteslutas)

Skala och koka skockor, svartrötter och potatis mjuka (på grönsen till sönderfallande) i rejält med saltat vatten spetsat med citronsaft. Slå bort vattnet och mixa skockorna till puré med grädden. Pressa potatis och svartrötter i en potatispress. Blanda allt i en kastrull och tillsätt ungefär hälften av mjölken. Mixa därefter soppan med stavmixer rakt ner i kastrullen. Hur är konsistensen? Tillsätt ytterligare mjölk tills soppan är lagom tjock och smaka upp med salt och peppar. Strax innan servering ger du soppan en snabbt uppkok (den skall bubbla rejält och höja sig en bit). Servera eventuellt med klippt vattenkrasse.

Pizza med salami och ädelost
2 vitlöksklyftor
1 burk hela tomater
2 bollar mozzarella
1 aubergine (kan uteslutas)
2 burkar kronhjärtan
10 färska champinjoner
150 g salami av bättre sort
1 bit ädelost (jag tog vanlig Kvibille)

Skiva upp auberginen i tunna skivor, salta lätt på båda sidor och bred ut på bakplåtspappertäckt plåt. Sätt ugnen på 250°C och ställ in plåten redan från början (auberginen behöver rostas lite i förväg eftersom den inte hinner bli klar på den tid det tar att grädda pizzorna). Ta ut auberginen efter ungefär 15 minuter eller när den fått lite färg.

Hacka vitlöken fint och fräs i lite olivolja. Mixa de konserverade tomaterna till slät puré (eller använd passerad tomat) och tillsätt, men ta tomatsåsen från värmen redan efter några minuter (den kommer att koka ihop på pizzabottnen i ugnen och låter du den puttra på redan nu blir den alldeles för koncentrerad). Smaka upp med salt, peppar och en tesked socker.

Dela upp degen i bitar stora som pingisbollar. Ta ordentligt med olivolja på händerna och tryck/dra ut degen till platta rundlar, antingen på bakplåtspapper eller mjölad plåt. Skeda upp tomatsåsen på pizzabottnarna (ta inte för mycket – då blir botten blöt) och fortsätt med riven mozzarella, skivade champinjoner, rostad aubergine, salami, skivade kronhjärtan och smulad ädelost.

Grädda pizzorna i mitten av ugnen, 15 – 20 minuter. Efter 10 minuter, byt till ugnsvärme som bara kommer underifrån (ger en krispigare botten) och grädda klart.

12 comments:

Jessica said...

Och när du offrar barnens nya kläder/vinteroveraller för att brödet behövde nya jäskorgar, är det då maken starkt misstänker post-förlossning någonting och beställer tid på mödravården, AKUT ;) ?!?

Jag själv har möblerat om i kylen för att få plats med vilande briochedeg och mer underligt, vindervilande orkidéer. Gäster tittar underligt. "Rör ingenting, rör ingenting. Allt är som det ska vara." De ser bara ine direkt övertygade ut.

Lotta Lundgren said...

En vinter som denna är det faktiskt vettigare att i alla lägen prioritera bröd. Det är min bestämda åsikt.

Jessica said...

Sant. Fast det berodde mest på tur :).
Jag undrar vad det är som gör de där jäskorgarna så dyra. Så vidare komplicerade är de ju inte. Jag stoppar bröden i en plastkorg (ja, jag är en hedning!). Ger ett fint kriss kryss mönster på dem.

Anonymous said...

Vilken utmaning nu är jag ju tvungen att försöka laga världens bästa pizza med surdegsbotten.

Jag ger mig själv till mars månads utgång innan den ska vara klar.

Helfestligt, Allmänbildande, Jätteintressant och Kunskapsorienterande :-)

Lotta Lundgren said...

Jag lyfter på hatten för den attityden. Och du får ju några limpor på köpet. Chipp!

RANA said...

Men Jesus, kvinna, vad är det här för LJUVLIG blogg??? Jag läser, förundras, blir glad och ledsen -
... och jag LÄNKAR genast hit från min blogg. Hoppas det är ok. Gillar alldeles extra mycket ingressen på bloggen. Gillade allt för resten. FRIDENS LILJOR, Rana

Lotta Lundgren said...

Men herregud, vad SVARAR man på någonting sådant? Jag kommer inte på något så jag niger väl lite fint. Tack. Och välkommen.

Vera said...

Åh, ännu en som fattat vad en långjäst pizzadeg kan göra :D
Och va f*n ska småttingar ha overaller till. Tycker gott att det räcker med fleecebyxor och galonisar, ellerhur!?

Länkar gärna till dig om det är ok

Stina said...

Jättekul! Jag håller så långsamt på att förföras av surdegar och annat som tar jättelång tid. Listor med tider sitter på kylskåpet och burkar med underliga illaluktande saker i kylen ska INTE alltid kastas. Livet e surt.

Lotta Lundgren said...

Vera – det får du mycket gärna.
Stina – surdeg är det nya knarket.

Josef Bengtson said...

"Du börjar ställa in affärsmöten som inte passar med de franska jästiderna. Du slutar träffa vänner för att stanna hemma och knåda." OMG!! Det är ju mitt liv som du beskriver!!

Tack för en inpirerande blogg!

Lotta Lundgren said...

Jag vet, jag vet. Vi är många. Och vi blir bara fler. Vi som är redo att försaka det mesta för att efter obegripligt många timmars jobb kunna bre oss en anständig macka.

Det jobbigaste är att när man väl börjat surdega tycks det inte finnas någon återvändo.

Håll degen jäsande!