När jag flyttade hemifrån hösten 1992 fick jag en stavmixer i present. Sedan dess har jag bytt adress sju gånger, kille fyra gånger, jobb fem gånger, och under samma tidsperiod har samtliga celler i min kropp ersatts med nya, två gånger om. Faktum är att jag under åren som passerat lyckats byta ut det mesta jag ägt, tyckt och tyckt om, mot nya och mer välfungerande lösningar. Undantaget är stavmixern. Med kuslig regelbundenhet åker samma gamla tysktillverkade plastpjäs fram ur kökslådan som ville den berätta att
släkten och tidevarv komma och gå, men ett stadigt puréverktyg bestå.
1 ask ruccola
1 avocado
1 ask (250 g) ricotta
500 g körsbärstomater
1/2 citron
olivolja + balsamvinäger
Kör ruccola, avocado och pressad citron till puré i din mixer. Klyfta tomaterna, lägg i liten skål, häll på en skvätt bättre olivolja och lite balsamvinäger, toppa med en nypa salt och nymalen svartpeppar, och rör om. Koka spaghetti eller annan pasta al dente. Slå bort vattnet, lägg tillbaka pastan i kastrullen, häll på ruccolapeston och veva runt tills allt blandats. Servera med tomaterna och ricottan.
8 comments:
och de två barnen ;)
Just idag säger stavmixern
I fäders spår för framtids segrar
Haha. Det stämmer precis det.
Funderar på att demonstrera staxmixern för min förstfödde snart. Jag har länge väntat på rätta tillfället att slå ut med armen och uttala orden "en dag min son, skall allt det här bli ditt".
Eller så skriver jag in i mitt testamente att jag vill begravas tillsammans med den.
*Skrattar*
Jag hade ett Husqvarna våffeljärn i metall från mitten av 1960-talet. Höll tills för två (?) år sedan.
Tack! Det var gott en seg o regnig måndag! Kändes som Europa på nåt sätt(under avd pretto-associationer)
Jag förstår precis vad du menar. En spaghetti för solig trottoarservering. Håll ut Erik! Snart är vi där!
Vem gör jobbet bättre än stavmixern?
Jag har också en tysk pjäs som går varm, dessutom är allt med lagom mycket patina "det nya heta". Jag fortsätter hålla fast vid min stav och läsa din utomordentligt roliga blogg.
Jag skrattade så jag grät åt surdegen. Har tänkt ge mig i kast med en sådan, men börjar förstå att det är som att skaffa ytterligare ett barn.
Stavmixern vi har gör att rummet, 4eller i alla fall kökskaklet, får den färg som det som mixas har...
Post a Comment