Sunday, September 30, 2007

Grönsaker i rödcurry med granatäpple och rostad kokos

Kan vi inte komma överens om att vi slutar nysa på varann i kollektiva färdmedel? Det är ju inte alls trevligt att trängas bland okända människor med kill i näsa och svalg, utan lämplig näsduk och andra alternativ än att smygnysa i armbågsvecket med förhoppningen att det är en någorlunda torr nysning så att man slipper skylta med sin svekfulla kropps oönskade utsöndringar utanpå ytterkläderna resten av resan samtidigt som ens bakterier virvlar runt i medresenärernas luftvägar. Riktigt så kollektiva behöver vi väl inte vara med varann? Kan vi inte ta och istället bestämma att vi äter den här grytan en gång i veckan så att vi slipper bli sjuka? Den innehåller en massa fina grejer som stärker immunförsvaret – grapefrukt, ingefära, vitlök, chili, honung och citron för att nämna några. Och om någon nu ogillar tanken på att äta en sorts hälsokost till middag kan man ju alltid laga den för att den är enkel, vacker och god.



4 vitlöksklyftor
1 chilifrukt, mellanstark
1 grapefrukt
1 citron
1 msk röd currypasta
1 burk kokosmjölk
1 msk honung
1 liten rotknöl ingefära
1 stor morot
1 burk kikärter
1 liten purjolök
1 stånd broccoli
1 pkt färska vaxbönor (eller haricots vert)
1 paprika, röd eller orange (mest c-vitamin)
1 tomat
1 granatäpple
1 dl kokosflingor

Om du handlar i en vettig affär kan du välja ekologiska grönsaker och då gör du det. Alla sorter går bra och receptet hänger såklart inte på om du hittar vaxbönor eller ej men det behöver jag väl knappast påpeka. Sätt på ris. Hacka vitlöken och chilifrukten fint och fräs i rejält med olivolja. Tillsätt currypastan och låt fräsa med. Pressa grape och citron och tillsätt tillsammans med kokosmjölken, skalad och finhackad ingefära, honung och salt (smaka av så att det blir lagom).

Skala och slanta moroten, spola av kikärterna och i med dem.

Nu kan du sansa dig en stund i väntan på att moroten skall hinna koka mjuk så jag föreslår att du ägnar tiden åt att rosta kokosen i en torr panna, klyva granatäpplet och bryta ut kärnorna. Nu borde moroten blivit lite mjuk så i med broccoli nedskuren i små buketter, purjolök i breda snitt, vaxbönor, paprika i stora bitar och klyftad tomat. Om inte alla grönsaker ryms under ytan, lägg på ett lock så hinner de bli precis lagom ångkokta trots att de ligger och guppar ovanpå inom någon minut eller två. Servera med ris, rostad kokos och granatäpplekärnor.

5 comments:

Johanna said...

Åh vad kul att du är hemma! Men åh vad jag blir deppig när jag läser dina recept. Jag vill äta allt du visar, jag älskar god mat. Men vår femåring blir bara värre och värre matvägrare för varje år, vad vi än lagar vägrar han äta det. Nu känns det som att jag står inför det lustlösa valet att ha god middag med massa bråk, tjafs, stress, (vanligast) eller äta fiskpinnar eller fläskpannkaka undertrivsamma former. Ååååh vad jag avundas alla föräldrar som får sina ungar att käka rolig mat. Och kom nu inte och säg att de ska få vara med och laga (för det gillar han, han vill bara inte smaka sen) eller att man ska lägga upp det fint eller att han skulle fått vänja sig sen bebistiden (ja, vi har trugat oliver, gorgonzola, örter och name it på honom med lagoma mellanrum hela uppväxten utan verkan, han är född skeptiker). Åh vad jag längtar till om 15 år. Då ska jag i frid njuta av alla dina recept! Tills dess utgör de nån sorts matporr för mig.

Lotta Lundgren said...

Johanna. Jag inte bara känner med dig, jag har det precis likadant själv. Jag lagar den här fina maten och sedan äter vi den, inte sällan till de icke njutbara tonerna av den jättearga sonens gallskrik. Om någon undrar varför jag lagar spaghetti så ofta och överhuvudtaget aldrig bryr mig om andra pastasorter, så är det för att just spaghetti är en av de få saker han äter. Morötter (men bara Årstidernas ekologiska) med pressad citron på funkar också. Jag vet att man skall hålla på och erbjuda ungen att smaka men helt ärligt är det mycket enklare och trevligare att dubbelrigga med god vuxenmat och annan barnmat som man värmer upp lite snabbt och serverar med kryssade fingrar. Går det så går det. Och går det inte så tröstar jag mig med att ungen verkar överleva i alla fall.

Johanna said...

He, he! Jag måste vara lite ond, för det gjorde mig gladare att höra! Ja man kanske skulle börja köra lite mer dubbla rättter istället för kompromisser som ingen vill ha. Bugar och tackar! Och överlever gör de ju, men de blir så sura utan mat i magen och då drabbas ju JAG...

Klas said...

Hej och tack för tipset om arstiderna.com. Verkar mycket, mycket trevligt. Vad är dina erfarenheter av dem?

Lotta Lundgren said...

Hej Klas.
Jag har (nästan) bara gott att säga om Årstiderna. Det är inte billigt men kvaliteten är skyhög och jämförbar med frukt och grönt som levereras till bättre restauranger. Men det är klart – det krävs att man klarar lite improviserad matlagning, annars kan det bli svårt när det dyker upp skumma rötter och konstiga kålsorter i lådan – man får ju inte riktigt bestämma själv.

Det har hänt att några av lådans grönsaker varit dåliga, men det skall tydligen inte vara något problem med att bli kompenserad (själv hinner jag aldrig ringa det där samtalet för att bråka om en liten låda tomater).

Sedan skulle jag, oss emellan, önska att de inte skickade en stor påse morötter precis varje vecka för vi hinner inte äta upp dem. Hur goda de än är. Men man kan ju alltid ta med sig en påse morötter när man går på kalas. Istället för en bunt tulpaner.