Monday, June 23, 2008

Svenska gubbar med tomat, röd chili och roquefort

Just nu är det högsäsong för svenska gubbar. Rödbrända, kulmagade och underbart bekymmerslösa överger de all normal anständighet och gör vad endast svenska gubbar gör – möter sommaren med naken överkropp. På uteserveringen. I mataffären. På promenad genom staden. Bakom ratten. I kommunala färdmedel. Glatt och ogenerat, som vore det en lagstadgad rättighet att påtvinga sina medmänniskor sitt eget fuktiga hull. Det är lätt att dra paralleller mellan den svenska gubbigheten och den svenska husmanskosten. Trots att svenska gubbar i decennier försökt exportera den nakna överkroppen under semester-resor till främmande länder, har beteendet förblivit ett helsvenskt fenomen. Och trots att den svenska husmanskosten gång på gång lanserats som exotiskt spännande, har den aldrig nått spridning utanför landets gränser. "Otrevligt gammalt fläsk", muttrar omvärlden, "det kan dom där okultiverade svenskarna behålla för sig själva".





1 liter jordgubbar
1/2 tetra passerad tomat, förslagsvis Mutti
1 liten vitlöksklyfta
1 röd chili, gärna habanero
1/4 – 1/2 citron
2 tsk honung
2 tsk balsamvinäger
svartpeppar
ca 50 g roquefort

Nästan alla frukter och bär – med ett stort och viktigt undantag för banan som inte har i varm mat att göra – kan användas på samma sätt som grönsaker i matlagning. Den här pastasåsen är helt fantastisk när man får till den rätta balansen mellan tomat och jordgubbar, hetta, sötma och syra. Jordgubbar smakar mer när de värms upp men får också en lite jolmig bismak som raderas ut av svartpeppar och citron. Den sötsyrliga såsen mot roquefortens sträva sälta är mycket god. Tycker jag i alla fall.

Hacka vitlöksklyftan fint och fräs i lite olivolja. Tillsätt passerad tomat, låt bubbla en stund och smaka upp med finhackad chili, honung, balsamvinäger, salt, pressad citron och rejält med svartpeppar. Målet är en sötsyrlig tomatsås med bra sting från både chili och svartpeppar och ganska tydlig syra från citronen. Koka pastan al dente och rensa och skiva under tiden jordgubbarna. När pastan är klar, skölj av under hett vatten. Tillsätt jordgubbarna till tomatsåsen och låt allt bli varmt. Servera med smulad roquefort och citronklyftor.

18 comments:

Tina said...

vilken tokig mat! det här ska jag prova imorgon :D

Frk Fleggman said...

Finns det nåt härligare än att hamna bakom en hårig, svettig, naken gubbrygg i kön till glasskiosken? ;-)

Frk Fleggman said...
This comment has been removed by the author.
Karolina said...

Tyvärr är det här med bar överkropp inte ett fenomen som bara svenska gubbar kör med - här i Finland envisas gubbarna med samma sak. Det är lätt att tappa aptiten när man ser en sån.

manne said...

Jag antar att det bara är en tidsfråga innan man ser en svetthal gubbrygg framför sig på banken eller skattekontoret. Föreställer mig att det fortfarande är en ganska ovanlig syn. Tror dock att passkontoret är helt nerlusat av dessa män. De verkar frodas i trängsel. Jag längtar efter dagen då jag tar bladet från munnen och säger till, kräver lite anständighet.

Pysseliten said...

Men, men banan som är så gott? Även varm! Anners är jag helt på din sida, mer frukt i maten!

Filippa said...

Gubbar är inte trevliga barbröstade - kan de inte förstå att man måste vara lite vältränad för sånt :-) Men detta var ju ett otippat recept som bara måste provas.

Annette said...

Jag har faktiskt inte tänkt på det här tidigare, men det är sant. Undrar vart gränsen går? Är det OK med bart svettigt fläsk i Danmark?

Det är kanske därför jag trivs så bra med att bo utomlands...

Mor Annika said...

du är den sötaste hemmafru man kan tänka sig. hoppas du mår bra nu, att bara komma på en sån här tokig sak som jordgubbar till middag måste ju innebära att du fått tillbaka din aptit.

Undrar om du fortfarande är så där lättviktig, har nämligen varit i gröndal och blir nu i efterhand rädd att jag tagit dig för ett stuprör på ett trevåningshus eller en stråke på stadsmissionen. hursom vill jag så gärna ses och att Mimi och Esther får bekanta sig på en filt i vinterviken. Åker till Palma nästa vecka men är tillbaks den 16:e om du är hemma.

Stor kram //Ankan

Mor Annika said...

Just det, du bad ju om tips att tillaga.
Köttborg är något som jag vet att både jag, Tollman, Totte, Drugge, Higgins skulle uppskatta.

Lotta Lundgren said...

Ankan hjärtat!

Vi drar till skärgården i två veckor lagom tills du är tillbaka från Palma. Det får bli filtar och ungar i augusti! Håll ut!

Köttborg, fläsksallad och de andra godingarna känns också lite som höstmat. Återigen – håll ut!

Ja, vad ska man göra med våra svenska gubbar egentligen? På ett sätt känns det ju lite snålt att missunna dem det här frejdiga barkroppsandet, å andra sidan är jag av den bestämda uppfattningen att man behåller kläderna på bland människor man inte känner.

Tina said...

tokigt eller ej, jag lagade det här härom kvällen och det var otippat gott. tack för att du delar med dig av (iaf för mig) så spännande mat. trevlig helg!

Lotta Lundgren said...

Friskt vågat! Puss på dig Tina!

Oskar said...

Du har helt rätt! Banan har absolut inget i varm mat att göra. Gud så skönt med någon som till som insett det.

Emma said...

Det ser väldigt gott ut. Men jag måste erkänna att jag har svårt att göra någonting med jordgubbar annat än att äta dem rakt upp och ner när de väl är säsong. I matlagning osv tänker jag att det är bättre med frysta, men det smakar ju såklart bättre med färska.

Ang, bananer varför passar de dåligt i mat? Någonting med sammansättningen att göra? Eller handlar det om smak? Finns ju matbananer så jag tänker att det är rätt vanligt med banan i mat nämligen, eller?

/Emma (newbiecooking.wordpress.com)

Lotta Lundgren said...

Jag har aldrig provat med frysta men skulle tro att det kan fungera även om det inte blir riktigt samma sak. Jag gör den här spaghettin en gång om året, ibland med melon också. Det är ett rätt tokigt recept och jag tror egentligen att det är Timo Räisänen som hittade på det, men jag tycker att det är toppen.

Banan i mat är helt enkelt inte okej. Det är en personlig åsikt och det är upp till var och en att bestrida den, men jag står på mig.

Matbanan är en helt annan produkt och kan inte jämföras med våra sötbananer. Hur matbanan fungerar vet jaguppriktigt sagt inte. Kanske jättegott. Jag förhåller mig avvaktande.

Karin Ch said...

OMG! Vad fint, jag blev très sugen.

Karolina said...

Nu har också jag testat och det blev vansinnigt gott! Om än lite väl starkt - nästa gång nöjer jag mig med en 3/4-dels habanero. Dessutom lyckades jag med konststycket att klia mig i näsan med habanero-marinerade fingrar. Aj.

Maken, som var mycket tveksam till jordgubbar i huvudrätt, var också väldigt förtjust.