Tuesday, December 11, 2007

Grönsaksnudlar och knapriga räkor i limesås

Så här års äter Sverige julbord. Ibland sker det frivilligt, lika ofta under tvång. Rent generellt kan man dela upp befolkningen i två delar där den ena utan betänkligheter skulle kunna trycka ett par julbord i veckan, året om, medan den andra äter julbord en gång om året och känner sig smutsig och olycklig efteråt. Om man tar ett traditionellt svenskt julbord och placerar det i yttersta änden av en skala, skulle jag tro att det som dyker upp längst ut på motsatta änden är just den här rätten. Så om du åt julbord igår (dubbla omtag vid kalla och varma bordet samt Ris à la Malta till dessert) och inte ångrat dig det minsta sedan dess – kanske du skall laga någonting annat än grönsaksnudlar och räkor idag.



2 portioner risnudlar
näve stora räkor (råa, eko)
grönsaker (t ex zucchini, morötter, sockerärter, paprika, purjolök, broccoli – jag använde zucchini samt gula och violetta morötter)
1 – 2 lime
2 – 3 msk thailändsk fisksås
1 tsk socker
gnutta chili i någon form (färsk, torkad, flytande på flaska)
Maizena
mannagryn, mjöl och jordnötsolja till panering och stekning

Tina räkorna. Koka upp välsaltat vatten i en stor kastrull, lägg i glasnudlarna, ta från värmen och låt stå under lock i tre minuter (om inte annat anges på förpackningen). Slå av vattnet, spola nudlarna med ljummet vatten och låt droppa av på durkslag.

Strimla fint eller hyvla ner grönsakerna i tunna remsor med potatisskalare. Beräkna ungefär lika mycket grönsaker som du har nudlar.

Lös upp 1 msk Maizena i en skvätt vatten och ha beredd i en kopp bredvid spisen. Slå lite olja i kastrullen du använde till nudlarna och sätt plattan på medelhög varme. Tillsätt saften av en pressad lime, ungefär lika mycket fisksås, lite chili och sockret. Rör om i koppen med redningen (Maizena och vatten) och tillsätt en sked i taget. När såsen tjocknat något, smaka av. Behövs det mer vatten, lime, hetta, socker eller sälta från fisksåsen? Smaka dig fram till rätt avvägning och tillsätt grönsaker och nudlar när du är nöjd. Rör om och låt allt bli varmt.

Vänd de tinade räkorna i en lätt saltad blandning av mannagryn och mjöl. Stek på båda sidor i ordentligt upphettad olja (ja, den behöver ju inte vara så het att den ryker) tills räkorna rodnat och låt därefter rinna av på hushållspapper. Servera med nudlarna.

10 comments:

Översättarhelena said...

Förutom att det låter jättegott så tar du så himla snygga matbilder också! Det är ju bland det svåraste som finns.

Lotta Lundgren said...

Övning ger färdighet. Det har inte alltid sett ut såhär. Tack så mycket!

Johanna said...

Åh! detta ser ut som precis vad jag längtar efter! Ska genast lägga in beställning till min hemmaman inför morgondagens middag. Trots att jag inte hatar julbord. Vill gärna äta knäckemackor med sill och skinka. Och jansson. Och mandelmussla efteråt. Inget mer. Då är faktiskt inte julbord så äckligt!

Lotta Lundgren said...

Men herregud. En knäckemacka med skinka och lite sill på är väl inte att äta julbord? Det är att svepa förbi ett julbord och råka äta ett litet mellanmål i farten. Du är ju helt oseriös som julbordsätare betraktat. Verkar högst lämpligt att du håller dig till nudlar och räkor. Hoppas ni gillar!

Världen är liten… said...

Har foljt din blogg i ett par manader och maste saga att dina recept, och bilder for den delen, ar helt underbara! Har inte provat nagon av dem annu, men ditt satt att skriva, introducera ratten ifraga, recpetbeskrivning etc gor att det kanns som om jag bade kan kanna dofter och smaker bara genom att lasa om det. Keep up the good work!
Fraga; hur smakar violetta morotter? Ar det samma smak som vanliga bara att dom ar fargade eller smakar dom annorlunda?

Lotta Lundgren said...

Jah har länge undrat vem som är min trogna läsare i Idaho. Och så är det du! Tack snälla!

Violetta morötter – och gula morötter för den delen – smakar likadant som oranga. Sedan kan ju morot smaka på väldigt många olika sätt. En del smakar väldigt lite. En del smakar vatten med antydan till jord. En del smakar MOOROOOOT!, och sötare än någon annan morot man smakat förut. De kommer då vanligen från Billeslunds ekologiska gård.

Ann-Lou said...

Efter att ha ätit ett firmajulbord till lunch känner jag att det räcker med julens smaker för i år. Din rätt lockar betydlgit mer! Bra att du poänterar att man ska använda sig av ekologiskt odlade räkor oxå.

Sassy said...

Det låter ju väldigt gott men det där med ekologiska jätteräkor är jag hemskt skeptisk till och många andra med mig. Svenska Naturskyddsföreningen uppmanar exempelvis till bojkott av "ekologiska" jätteräkor.

De flesta vet väl sedan tidigare att odling av jätteräkor orsakar skövlade mangroveskogar, förstörd jordbruksmark, förstört fiske
och sociala och ekonomiska problem för dem som lever i områdena. Enligt SNF är inte heller miljömärkta jätteräkor något alternativ eftersom småskaliga mer miljövänliga räkodlingar aldrig kan komma upp i volymer som skulle kunna utgöra basen i en exportindustri. För att odla jätteräkor ekologiskt behövs en mycket större yta för att producera samma mängd räkor som i en vanlig odling. Om den så kallade "ekologiska" odlingen ökar, kan detta leda till en expansion av räkodlingar till nya områden där mangroveskogar och jordbruksmarker förstörs, vilket innebär svåra sociala och ekonomiska problem för lokalbefolkningen.

Ett annat problem är framtagandet av räkyngel, som idag inte heller sker på ett uthålligt sätt för de räkor som marknadsförs som ekologiskt producerade. En uthållig produktion skulle kräva att ynglen produceras i slutna system på kläckerier men det har man ännu inte lyckats med. Istället fångas räkyngel eller äggbärande honor till havs. Eftersom de jätteräkor som man odlar är sällsynta i det vilda kan man behöva fånga mer än
1000 andra fisk- och skaldjursyngel för att få ett enda räkyngel av önskad art. De övriga ynglen slängs på stranden och dör.

Det blir också stora bifångster av fisk som till största delen förgås, för att fånga äggbärande eller fertila räkhonor. Fångsten av räkyngel och äggbärande eller fertila honor har negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden av fisk och skaldjur till havs.

De kläckerier som producerar räkyngel använder sig dessutom av metoder som lider brist på djuretik. För att få äggbärande honor att släppa sina ägg så krossar man till exempel ögat på den levande räkhonan.

Information hämtad från SNF:s hemsida. Läs gärna mer här.

Ann-Lou said...

Tack för informationen! Jag har själv slutat äta jätteräkor sedan ett tag tillbaks pga rapporteringarna om förstört jordbruk, natur och ekosystem. Jag trodde att ekologiska skulle kunna vara ett bra alternativ men nu vet jag bättre.

Lotta Lundgren said...

Då får vi sluta med jätteräkor. Tack!